Svar från Migrationsverket och infoträff om ensamkommande

Posted on

Idag kom svaret från Migrationsverket på kritiken mot deras brister i handläggningen av ensamkommande ungdomar från Växjö. De ber om ursäkt och utlovar bättring. Och använder två olika typsnitt i en brödtext på tre stycken…? Vi kommer fortsätta bevaka frågan. Växjö har ett ambitiöst och framgångsrikt arbete, men en förutsättning är att andra inblandade, så som Migrationsverket, gör vad de ska. I Växjö har vi nyligen haft informationsträff om det nya boendet på Skyttegatan på Öster. Smålandsposten redogjorde för det i förra veckan: http://www.smp.se/vaxjo/delvis-kritiska-roster-om-nytt-flyktingboende/

Vår kritik till Migrationsverket (SMP: http://www.smp.se/vaxjo/vaxjo-kommun-riktar-skarp-kritik-mot-migrationsverket/)grundade sig i två delar: 1) att handläggningstiderna ökar och försvårar kommunens möjligheter att planera verksamheten, samtidigt som det skapar oro och otrygghet bland ungdomarna, och 2) att de brister i sin handläggning på ett sätt som är respektlöst mot kommunerna. Handläggare har exempelvis rapporterat hur tolkar saknats när en ungdom reser till Malmö för en intervju inom ramen för sin asylprövning. Så får det inte gå till.

 

Växjö kommun har över tid tagit emot ensamkommande. Det började som ett politiskt initiativ där den dåvarande moderatledda alliansen bad Migrationsverket om att få bli mottagandekommun. Vi har dessutom goda resultat som genererat uppmärksamhet såväl lokalt (SVT: http://www.svtplay.se/klipp/2999255/ensamkommande-barn-i-vaxjo-klarar-sig-bra) som nationellt (Dagens Samhälle). En lokal uppföljning av de ensamkommande som bott på kommunens boenden visar att hela 80 procent är i studier eller arbete. Ett resultat vi har goda skäl att vara stolta över.

Frågorna på informationsträffen var flera och olika. De flesta var positiva, men flera kritiska röster hördes också. Kommunen kommer gå ut med informationsmaterial, men det finns goda skäl att reda ut några mer återkommande frågor:

1. Vad kostar mottagandet för kommunen?

Migrationsverket ger ersättning till kommunerna per barn och dygn. Ersättningen täcker kostnaderna för kommunens verksamhet och genererar dessutom ett visst överskott vi kan investera i andra delar av integrationspolitiken.

Vi har idag fyra boenden i Växjö; Bengtsgården i Rottne, Kampagården och Sjövillan (som båda ligger på Kampen) samt Denbro Omsorgs boende i Värends Nöbbele. Vi håller på att starta Skyttegatan och genomför just nu en upphandling för ytterligare ett. Upphandlingen vi gör är rakt igenom en kvalitetsupphandling, vi har satt ett pris per ungdom och dygn (som täcks av Migrationsverkets ersättningar) och kommer därifrån upphandla efter kvalitet. Våra ambitioner för verksamheten är höga oavsett driftsform.

Mottagandet av ensamkommande har visat sig vara en god investering. Unga, drivna växjöbor som bidrar till kommunens utveckling. Flera av de som genomgått vår verksamhet läser idag på högskola eller arbetar i olika företag. Flera gör dessutom både och.

2. Vilka åldrar har de ensamkommande? Är det bara pojkar? Hur många är dem?

Växjö kommuns avtal med Migrationverket omfattar 32 platser för asyl och 40 platser för PUT (permanent uppehållstillstånd). I dagsläget är ett par boende för asyl och ett par för PUT, detta håller vi just nu på att se över för att underlätta etableringsprocessen och planeringen. Vårt avtal gäller 22 pojkar och 10 flickor. Det innebär att i relation till det totala mottagandet, där pojkar är kraftigt överrepresenterade, tar Växjö kommun emot fler flickor än proportionellt. Det är nytt för 2015 att ha mottagande av flickor för Växjö. Avtalet gäller åldrarna 15-18.

På informationsträffen kom ett par frågor gällande säkerheten i fastställandet av ålder. Det ankommer dock inte på Växjö kommun att fastställa åldern, det gör Migrationsverket. Det är möjligt att det i vissa fall finns en felmarginal, men det är inte kommunens uppgift att engagera sig i den frågeställningen för närvarande.

3. Hur ser en dag ut för de ensamkommande? Går de i skolan?

Växjö har en god modell för samhällsintroduktion, språkträning och skolgång för nyanlända svenskar. Allt börjar i en verksamhet som kallas Landningsbanan. Där sker kartläggning och utbildningen inleds för ungdomarna. Efter några veckor på Landningsbanan flyttar ungdomarna istället till ordinarie skolverksamheter där de ofta börjar i någon introduktionsklass innan de snabbt slussa vidare till en klass. Ungdomarna lär sig svenska snabbt och är ambitiösa, varför stora delar av fritiden ägnas åt studier. Det blev tydligt under min praktik på Bengtsgården när jag var ny som ordförande. Kortfattat ser de ensamkommandes dagar ut mer eller mindre som för vilken annan ung, ambitiös växjöbo som helst.

 

Växjö kommun ska bli bäst i Sverige på att ta emot ensamkommande. Lite mer material för den som är intresserad finns nedan:

Skyttegatan

 

Kommentarer

Taggar: ,

© Oliver Rosengren 2015