Om SMPs Inblicksserie ”verkligheten bakom arbetslinjen”

Posted on

Smålandsposten gör en artikelserie om ”verkligheten bakom arbetslinjen”. I torsdagens del är det en intervju med en arbetslös, utbildad civilingenjör, och en sociolog som föreslår arbetstidsförkortning. I fredagens med ett företag som har ”nollön” och Per Schlingmann som talar om företagande. På lördagen redogör en forskare i socialt arbete för att trygghetssystemen behöver byggas ut och SMP ger sig an en oklar statistisk jämförelse.

Tio sidor med en tydlig tes; arbetslinjen är ond och misslyckad. Jag försöker här reda ut eller nyansera några av artiklarnas ”sanningar”.

Torsdagens artikel

”Verkligheten bakom arbetslinjen” är den stora rubriken i torsdagens Smålandsposten. Vi möter 25-åriga Per Olofsson som är utbildad civilingenjör, men arbetslös. I ingressen går det att i redaktionell text läsa att man kan ”få intrycket att det (att arbeta) mest handlar om den enskildes eget val. Men så enkelt är det inte.”

Det kanske mest läsvärda underlaget för den som önskar fördjupa sig i jobbskatteavdragets effekter är bilaga 5 till budgetpropositionen för 2011/2012 (prop. 2011/2012:100); Utvärdering av jobbskatteavdraget. Den återfinns i sin helhet här: http://www.regeringen.se/contentassets/7ad9ba241c7b41c5a46e87855c1595f4/bilaga-5-utvardering-av-jobbskatteavdraget

Finansdepartementets opolitiska tjänstepersoners beräkningar visar att jobbskatteavdragets fyra första steg på sikt förväntas bidra till en sysselsättningsökning på ca 100 000 och en ökning i arbetade timmar motsvarande ca 120 000 årsarbetskrafter (s. 7). En av de viktigaste parametrarna att undersöka för att nå god effekt av olika jobbreformer är nettoinkomsteffekten av att arbeta, således inkomstökningen efter skatt av att arbeta jämfört med att inte göra det. För att få en överblick av ersättningssystemens risk att skada drivkrafterna för arbete kan ersättningsgraden användas; ersättningsnivån i transfereringssystemet (tr)/reservationslön efter skatt (w-t), där reservationslön är den lägsta lönenivån till vilken en individ ställer sig till arbetsmarknadens förfogande. Om ersättningsnivån (tr) är högre än lönen (w) efter skatt (t) blir således ersättningsgraden > 1 och arbete till lönenivån w-t ger minskad nettoinkomst. Nedanstående visad effekt på inkomst har således betydelse för arbetskraftsdeltagandet (s. 13):

JSA nettovinst

Enligt Ericsson mfl (2009) bidrar jobbskatteavdraget till att arbetade timmar ökade med 1,5 procent och antal i arbete med 1,1 procent under åren 2007-2009. Särskilt stor effekt har jobbskatteavdraget haft för kvinnors situation på arbetsmarknaden; 1,9 jämfört med 0,8 procent ökat antal arbetade timmar för kvinnor respektive män, enligt Sacklén (2009).

IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) genomförde den första ex post-studien av marginaleffekterna av jobbskatteavdraget. Ovan nämnda studier baseras på skattningar utifrån elasticiteter i strukturella arbetsutbudsmodeller. IFAU skriver att de fokuserar på den ”extensiva marginalen, dvs. personers beslut att arbeta eller inte arbeta” (Mörk mfl, IFAU 2012:2, s. 4).

I Riksrevisionens uppföljning (Riksrevisionen 2009:20, s. 65), som förvisso i första hand studerar transparensen och beräkningsunderlagen, slås följande fast:

”Resultaten från Riksrevisionens beräkningar ligger i linje med dem som regeringen har presenterat. Mikrosimuleringarna visar att avdraget kan förväntas ha en positiv effekt på arbetsutbudet. Enligt Riksrevisionens beräkningar kan antalet arbetade timmar förväntas öka med 2,6 procent till följd av jobbskatteavdragets fyra steg.”

Studier av andra samband vittnar om att jobbskatteavdraget bidragit till en behövlig strukturförändring på arbetsmarknaden. Det tidigare sambandet mellan BNP och arbetslöshet har förändrats, och arbetslösheten har varit lägre än vad som kunnat uppskattas om tidigare samband mellan BNP och arbetslöshets följts åt genom finanskrisen. Det visar sig i nedanstående graf från JSA-utvärderingen (s. 28):

BNP arbetslöshet

I artikeln framkommer kritik mot att Arbetsförmedlingen inte tyckte det räckte att den intervjuade sökt tre jobb under en månad. Man får tacka Arbetsförmedlingen för det. En månad har ofta 30 dagar, att då söka ett jobb var tionde dag kan inte anses vara någon omfattande sysselsättning.

Aktivitetskrav har betydelse för arbetskraftsutbudet. Att olika delar av transfereringssystemen utformas så att det uppmuntrar till arbetskraftsdeltagande är en bärande del av en fungerande arbetsmarknad. Enligt SOU 2015:44 har krav om aktivt arbetssökande positiv effekt på den enskildes inträde på arbetsmarknaden och förkortar tiden till självförsörjning (s. 22). Utredningen konstaterar att det för den enskilde ökar förutsägbarheten och tydligheten om kommuner har aktivitetskrav, likt Växjö, för att det då ger liknande förväntningar oavsett om man försörjer sig med ekonomiskt bistånd eller arbetslöshetsersättning. SOU återfinns här i sin helhet: http://www.regeringen.se/contentassets/2617b93f205c4b98bf93f52cb1bee621/arbetsloshet-och-ekonomiskt-bistand

Restriktiviteten i ersättningssystemen är en bidragande orsak till att den utveckling som visas i nedanstående grafik från bilaga 4 i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:100, s. 21) har skett. Bilagan, Redogörelse för regeringens reformer 2006–2014 för tillväxt och full sysselsättning, återfinns i sin helhet här: http://www.regeringen.se/contentassets/7f3c0b41ac4d41908fdf6dc0f3c3408f/bilaga-4-redogorelse-for-regeringens-reformer-20062014-for-tillvaxt-och-full-sysselsattning

Långstidsarbetslöshet jmf

Det går att problematisera kring rimligheten i 509 träffar bland anordnare i Arbetsförmedlingens kundvalstjänst i Växjöområdet. Särskilt dyker frågor om kvalitetssäkran och hur ersättningssystemet är utformat upp. Själv företräder jag idén om att en nationell jobbpeng bör införas, där faktiskt matchning till ett arbete är det som ger ersättning till de som försöker bistå arbetssökande.

Arbetslinjens syfte är att fler ska växla utanförskap mot arbete. Efter 90-talskrisen hade arbetsmarknaden svårt att återhämta sig och utanförskapet bet sig fast på höga nivåer under lång tid. Strukturreformer från Alliansregeringen, den sk ”arbetslinjen”, la grunden för drastiska förändringar – trots en ny ekonomisk kris. Utvecklingen de senaste åren går att följa i nedanstående grafik från bilaga 4 i budgetpropositionen för 2014 (s. 11)

Utanförskapet utv

Den första delen av torsdagens artikel slutar med att Per får ett samtal om en anställningsintervju som svarar mot hans utbildning.

Därefter följer en intervju med sociologidoktorn Roland Paulsen. Han slår i första hand fast två saker: 1) inför basinkomst (ha inga krav på motprestation för arbetslöshetsersättning eller ekonomiskt bistånd) och 2) genomför arbetstidsförkortning med fyra timmar i veckan och dela på jobben.

Den utredning som nämns ovan, SOU 2015:44, visar med all önskvärd tydlighet att avsaknad av krav på motprestation för att motta ekonomisk ersättning i transfereringssystem skulle ha negativ effekt på sysselsättningen och bidra till tilltagande utanförskap.

Att genomföra en arbetstidsförkortning i tron om att jämviktsarbetslösheten då skulle minska (att man delar på jobben) motbevisas av ekonomisk forskning. Exempelvis IFAU 2001:6 som finner att (s. 1):

”Slutsatsen är att arbetsdelning inte tycks vara en bra metod för att minska jämviktsarbetslösheten.”

Arbetstidsförkortning skulle snarare leda till rejäla produktionsbortfall. En tilltagande försörjningskvot kräver fler arbetade timmar och ökad produktion per sysselsatt, inte minskad produktivitet. Arbetstidsförkortning vore skadligt för förmågan att långsiktigt finansiera välfärden och riskerar att försämra Sveriges förutsättningar att klara nästa ekonomiska kris. Istället behövs fler reformer som bidrar till fler i arbete och fler arbetade timmar. Jobbskatteavdrag och reformer i ersättningssystemen har visat sig vara väl fungerande för ett sådant mål. Också  arbetsmarknadens funktionsduglighet kan komma att behöva ses över i syfte att sänka trösklarna till arbete. Särskilt utmanande är lönenivåerna, som av logiska skäl försvårar för grupper med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Exempelvis nyanlända med språkförbistringar.

Försörjningskvot

Fredagens artikel

Inblicksreportaget på fredagen ägnades först åt frågan ”idag går 1639 ungdomar i åldern 18-24 år i länet arbetslösa. Vad är det för slags arbetsvillkor som erbjuds dem?” Journalisten har besökt en rekryteringsträff på arbetsförmedlingen där Viasat rekryterat säljare.

Artikeln ondgör sig över att säljjobben bara har provisionslön. Viasats presstalesperson svarar bra om att jobben ofta är en möjlighet för de som annars har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. En betydande del av arbetslösheten är den som tillskapas av lönenivåerna. Jämviktsarbetslösheten har olika delar, där lönebildningen spelar roll. För ett företag behöver en ytterligare anställd ge mer intäkter (produktion) än vad personalkostnaden är (lön+skatt+avgifter). Här finns en omedelbar differens mellan kostnaden som företaget har att ta hänsyn till och den tidigare nämnda reservationslönen. Mellan dessa två nivåer återfinns en kil av skatt och avgifter. Det innebär att den arbetande erbjuder sin arbetskraft till lönen w, men att företagets kostnader är långt högre.

Arbetslinjens reformpaket bidrar till ökat arbetsutbud, vilket i sin tur bidrar till ökad sysselsättning. När fler söker jobb, blir jobben också fler.

Att få in en första fot på arbetsmarknaden är viktigt. Idag stänger arbetsmarknaden ute de som inte kan matcha den produktion som lönebildningen ställer krav på. Arbetsmarknadens parter skapar en insider-outsider-effekt, där de som är på arbetsmarknaden; arbetsgivare och arbetstagare, förbättrar sina villkor, men de som står utanför arbetskraften eller är i arbetslöshet får svårare och svårare att ta sig över trösklarna. Här krävs såväl sänkta trösklar som stärkt arbetskraft för bättre förmåga att klättra över dem, bildligt talat. Reformer av arbetsmarknaden och investeringar i utbildning är därför viktigt.

Fredagens artikel slutar med en stor intervju med Per Schlingmann. Han beskriver väl bakgrunden och den nya samhällsanalys som la grunden för såväl Nya Moderaterna som arbetslinjen. Hans optimistiska syn på företagande som framtiden är bra, men ger inte hela bilden. Många av de som idag står utanför arbetsmarknaden har en bra bit till företagande. Samtidigt har flera närmre dit än till anställning. Den satsning som Växjö kommun gjort på företagsamma personer med försörjningsstöd visar på goda resultat, särskilt väl verkar insatsen ge önskvärda resultat bland nyanlända.

För att fortsätta sänka trösklarna till arbete för fler krävs fortsatt reformkraft. Journalisten frågar Schlingmann ”idag kan du väl inte säga att det inte lönar sig att arbeta?”, som om det vore en sanning. För flera hushåll är marginaleffekten fortfarande så att transfereringssystemen överskuggar lönenivåerna som de kan göra anspråk på. Regeringen förvärrar med skattehöjningar på vanliga inkomster och minskade drivkrafter för arbete i transfereringssystemen. Här ska Växjö hålla emot. Inom ramen för Växjölöftet skärper och breddar vi aktivitetskraven för försörjningsstöd, samtidigt som vi gör betydande insatser för matchning och utbildning. Funktionsdugligheten i den lokala arbetsmarknaden ska tillta.

Ett nytt utanförskap växer fram där unga med låg utbildning och utrikes födda är särskilt hårt drabbade. Andelen i arbetslöshet med högst förgymnasial utbildning har ökat rejält de senaste tio åren och utsatta gruppers andel av arbetslösheten växer, medan övriga gruppers arbetslöshet minskar. Det syns på bilderna nedan. Det riskerar sammanhållningen i samhället och nödvändiga reformer för att pressa tillbaka det nya utanförskapet behövs.

Växjö utanförskap

 

Växjö arbetslösheten

Särskilt viktigt är det att fortsätta stärka drivkrafterna för arbete och sänka skatten på små inkomster. Ett förstärkt inkomstskattereduktion med en ökad viktning till de lägsta inkomstnivåerna skulle minska tröskeleffekten till arbetsmarknaden. Moderaterna har kommit med ett sådant förslag; första jobbet-avdraget.

Första jobbet

Ett femte jobbskatteavdrag infördes av Alliansregeringen. Strukturreformer tar tid att utvärdera, men de utredningar som låg till grund för reformen visar på goda sysselsättningseffekter. Utvärderingen av jobbskatteavdraget avslutas med en avvägning mellan olika skattereformers effekt på arbetsmarknaden. De förväntade effekterna redovisas i tabellen nedan.

SKattereformer förväntningar

 

Tabellen visar på jobbskatteavdragets effektivitet jämfört med flera andra reformer. Utbudsreformernas bidrag till sysselsättning överskuggar vidare efterfrågereformer, så som sänkning av socialavgifter. Finansdepartementets promemoria om skattereformers effekt på sysselsättningen (2010:37, se nedan) rekommenderar ytterligare steg för jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns (sänkt statlig inkomstskatt). Alliansen föreslog detta, men oppositionen bröt ut sänkningen av statlig inkomstskatt och med det en mångårig praxis av god ordning i budgetprocessen. Reformen förväntades bidra till fler arbetade timmar och ökad sysselsättning, och har i enlighet med tabellen ovan högre självfinansieringsgrad än jobbskatteavdrag.

Artikeln avslutas med en jämförelse av ”synen på arbetslösheten” under 1800-talet och idag. Carina Paulsson från Linnéuniversitetet beskriver likheter i ”backstugesittarnas lättja” på 1800-talet och arbetslinjen. Hon argumenterar för att man (vem det nu är?) skulle se på arbetslösa som lata bidragsutnyttjare. Hon fortsätter med ett resonemang om att det visar sig tydligt i sjukförsäkringsreformen som alliansen genomförde och att ”arbetslinjen gäller också sjuka”. Ett påstående som klingar väl i retoriken som också i övrigt artikeln håller sig till. Men hur förhåller sig då verkligheten? Försäkringskassans så kallade rehabiliteringskedja efter socialförsäkringsreformen är utformad som följer:

  • 0-3 månader: Arbetsförmågan prövas mot de vanliga arbetsuppgifterna
  • 3-6 månader: Arbetsförmågan prövas mot arbetsgivarens hela verksamhet månad
  • 6 månader: Arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden, men med vissa undantag (se nedan)
  • 12 månader: Sjukpenning på fortsättningsnivå (75% av SGI) i ytterligare max 18 mån (550 dgr). Fler dagar med sjukpenning på normalnivå (80% av SGI) i obegränsad tid är möjligt vid allvarlig sjukdom.
  • 30 månader: 1) I normalfallet: Omförsäkring till och arbetslivsinriktad rehabilitering i Arbetsförmedlingens regi (Efter 87 dagars karensperiod kan man på nytt ta ut sjukpenningdagar). 2) Prövning för Sjuk/aktivitetsersättning (förtidspension). 3) Sjukpenning på förlängningsnivå beviljas om: a) personen vårdas på sjukhus eller på annat sätt får omfattande vård i hemmet eller via sjukvården, b) personen på grund av sjukdom saknar verklighetsuppfattning eller förmåga att orientera sig, c) återgång i arbete eller deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program medför risk för allvarlig försämring av personens sjukdom eller skada eller d) det bedöms oskäligt att en person behöver lämna försäkringen. 4) Även fortsatt fler dagar med sjukpenning på normalnivå.

Undantag från prövning mot hela arbetsmarknaden efter 6 månader:

  1. Allvarlig sjukdom; arbetsförmågan försämras successivt, går upp och ned eller är nedsatt pga behandling (exempelvis eftervård vid cancer) eller funktionsnedsättning pga olycka/sjukdom med betydande konsekvenser för arbetsförmågan och lång rehabilitering.
  2. Pågående rehabilitering som förväntas leda till återgång i arbete inom tolv månader.
  3. Medicinska riktlinjer säger att sjukskrivningen bör vara längre än sex månader.
  4. Väntan på operation som möjliggör arbete inom tolv månader.
  5. Om man arbetar deltid, men det finns i plan för återgång på heltid.

Regelverket ger alltså inte utrymme för de som lider av sjukdom och därför saknar arbetsförmåga eller de som har nedsatt arbetsförmåga till följd av behandling efter sjukdom ska ”tvingas ut att arbeta”, som Carina Paulsson beskriver det. Ett faktiskt sakfel, med andra ord. Att det finns fall där regelverket inte tolkats korrekt och människor fått lida är sorgligt, men det är inte arbetslinjens utformning som brustit – utan handläggning och verkställighet hos ansvarig myndighet.

Att möta människor i utanförskap med positiv förväntan om arbetsförmåga – nu, på kort sikt eller på längre sikt – är för mig en fråga om en human människosyn. Samhället kan inte ge upp på människor och gömma och glömma dem i utanförskap för att de haft en sjukdom eller ett långvarigt missbruk. Den politik som inte ha förväntningar i form av drivkrafter och krav är en politik som ger upp på människor. Det är inte omtänksamt att vara kravlös, det är passivt.

Lördagens artikel

I den tredje och sista artikeln intervjuas en forskare i socialt arbete och SMP gör en märklig statistisk jämförelse.

En redogörelse för omställningarna i ekonomin och på arbetsmarknaden inleder artikeln. En bra beskrivning av hur flera av de enkla, mekaniska arbeten som sänkte trösklarna förr fasats ut när ny teknik tagit plats. Forskaren konstaterar riktigt att höga skatter och regleringar av företag i dagens globala ekonomi skulle leda till att företagen flyttar utomlands, att det därför inte är en framkomlig väg. Han tillskriver vidare socialdemokratiska regeringar i Storbritannien och Tyskland initiativet för jobbskatteavdragsliknande utbudsreformer på arbetsmarknaden. Tony Blair är ett bra exempel, som nu kritiserat nuvarande partiledaren i Labour för vänstervridningen av den ekonomiska politiken.

Skatteregler som liknar jobbskatteavdraget återfinns i flera länder; när JSA-utvärderingen genomfördes i 17 OECD-länder (s. 9). Det finns gott om empiriska utvärderingar av dessa. Det finns också omfattande internationell forskning som visar på de positiva effekterna på arbetskraftsdeltagande av olika inkomstskattesänkningar (s. 19). Jobbskatteavdrag är en internationellt beprövad skattereform för fler i arbete.

Journalisten (obs!) har följande formulering i en fråga: ”jobbskatteavdraget säger ganska tydligt att du som inte arbetar ska straffas”. Där passerar artikelserien alla andra exempel på tesdriven journalistik jag sett i Smålandsposten.

Jobbskatteavdraget innehåller inga ekonomiska sanktioner, skattepåslag eller annat som kan beskrivas som straff till de som inte arbetar. Arbetslinjen går att beskriva som ett reformpaket där återhållsamhet i transfereringssystemet och åtstramningar i vissa sociala ersättningar möjligen går att beskriva som ”straff” för de som inte arbetar, även om dessa incitamentsstrukturer har vetenskapligt belagda effekter på sysselsättning och snarare bör ses på som reformer för fler i arbete. Det har dock inget att göra med jobbskatteavdragets utformning, hur det kom in i formuleringen bör förtydligas av SMP.

I ett framlyft citat säger forskaren att ”incitamenten påverkar utbudet av arbetskraft, men det påverkar ju inte efterfrågan”. Han säger sedan effekterna kan bli de motsatta, alltså färre i arbete vid utbudsreformer, och att trygghetssystemen bidrar till arbetskraftsefterfrågan. Detta i en kontext av förändringar i arbetslöshetens sammansättning, som tas upp i artikeln, där utrikes födda utgör en tilltagande del av utanförskapet. Två påståenden som förtjänar en översyn.

Utbudsreformernas effekt på sysselsättningen klargörs i flera utredningar. I regeringens redogörelse för reformer för tillväxt och sysselsättning, som åberopas tidigare i inlägget, finns mycket information med. För ett enkelt svar på felaktigheten i svaret kan nedanstående tabell (s. 25) nog räcka:

Effekter reformer

Summan av utbudsreformernas sysselsättningseffekter är 209 000 helårsarbetskrafter medan efterfrågereformernas effekter är 62 000 helårsarbetskrafter.

Möjligen har han snurrat in sig i den risk för färre arbetade timmar som kan följa av inkomstökningen; människor som värderar sin fritid eller andra aktiviteter än arbete högre och därför väljer samma inkomst, men till färre arbetade timmar. När inkomsten förändras sker såväl en substitutionseffekt och en inkomsteffekt. Substitutionseffekten består i att den lediga tidens relativpris jämfört med arbete ökar, alternativkostnaden för att välja ledighet ökar när en ytterligare arbetad timme stiger i värde. Kostnaden för arbete är således värdet av fritid. Substitutionseffekten bidrar här till fler arbetade timmar. Inkomsteffekten kan ge motsatt effekt. Inkomsteffekten beror på förändringen av den reala inkomsten till följd av skattesänkningen. En skattesänkning som bara förändrar genomsnittsskatten, och inte marginalskatten, ger bara inkomsteffekt och leder därför sannolikt till färre arbetade timmar. Jobbskatteavdraget har effekt också på marginalskatten, skatten på den sista arbetade timmen, varför fritidens höjda pris gör att man vill substituera fritid mot arbete. Mer om detta finns att läsa i Finansdepartementets promemoria om beskattning av arbete (2010:37), som återfinns här: http://www.regeringen.se/contentassets/d19b99faaa4540638956f775023950c5/arbetsutbudseffekter-av-ett-forstarkt-jobbskatteavdrag-och-forandrad-statlig-inkomstskatt-ds-201037

Men, oavsett utformningar och riskerar för minskat antal arbetade timmar bland redan förvärvsarbetande så är det en fråga om effekterna på den intensiva marginalen – inte den extensiva. Det är således inte en fråga om påverkan av antal sysselsatta, utan arbetade timmar bland de redan arbetande.

Det andra påståendet kan kräva mer ingående resonemang. Ett underlag som är matnyttigt för den som intresserar sig för arbetsmarknadens funktionsduglighet och faktorer som påverkar densamma, särskilt ur ett integrationsperspektiv, är rapporten Labour-Market Integration of Immigrants in OECD-Countries av ekonomidoktorn Andreas Bergh. Den återfinns här: http://ecipe.org/publications/labour-market-integration-immigrants-oecd-countries-what-explanation-fit-data/. Rapporten har också sammanfattats på svenska i en artikel på Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh. Bergh visar med statistisk data på samband mellan arbetslöshetsgap och sysselsättningsgap, skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Sambanden framgår i tabellen nedan.

Bergh samvariation

Endast parvisa korrelationer på minst 15 procents signifikansnivå visas. Korrelationer med signifikansnivå över 5 procent har markerats med en asterisk. Bland dem återfinns kollektivavtalstäckningsgradens samband med både arbetslöshets- och sysselsättningsgapen, samt välfärdsgenerositetens samband med sysselsättningsgapet. Båda sambanden är positiva; hög kollektivavtalstäckningsgrad och välfärdsgenerositet bidrar till utrikes föddas utanförskap. Skälet till att sambandet mellan välfärdsgenerositet och arbetslöshetsgapet inte är signifikant kan antas vara att transfereringssystemens omfattning särskilt påverkar arbetskraftsdeltagandet, medan de trösklar som lönebildningen bidrar till påverkar både och.

Trygghetssystemens bidrag till att minska arbetslösheten i Sverige förefaller vara kontraproduktiv. Konjunkturinstitutets fördjupning i konjunkturläget från 2009 att de reformer som alliansen genomförde med sänkta ersättningsnivåer och kortad ersättningstid bidrar till kortare tid i arbetslöshet (s. 100).

Efter intervjun med forskaren i socialt arbete kommer ett märkligt inslag. SMP ger sig an en statistisk analys och jämförelse av ersättningsgraden i a-kassan och arbetslösheten över tid. De vill på så sätt påskina att det verkar vara så att när ersättningsgraden är hög, är arbetslösheten som minst. Detta som ett nytt argument för att arbetslinjen och ”incitamentslinjen” som de beskriver det i artikeln, inte bidrar till sysselsättning. Återigen på temat att omfattande transfereringssystem skulle vara av godo för den som vill se fler i arbete.

Jämförelsen har ett flertal brister:

  1. För att studera marginaleffekter på extensiva marginalen är såväl bruttoinkomst som disponibel inkomst av intresse. Marginaleffekt beräknas enligt formeln nedan, där Y är disponibel inkomst och W är lön. Jämförelsen i SMP tar bara hänsyn till ersättningsnivåerna i a-kassan och bruttoinkomsten, vilket blir otillräckligt.Marginaleffekt
  2. Konjunkturinstitutets fördjupade rapport om konjunkturläget som hänvisas till ovan är en av fler källor som visar på att andra faktorer än bara ersättningens storlek har betydelse för effekterna på sysselsättningen, exempelvis tid och avtrappningar.
  3. Utbudsreformerna som alliansregeringen genomförde handlade om sysselsättningstillväxt och ökat arbetskraftsdeltagande. Det kan innebära ökade nivåer i arbetslöshet. Konjunkturinstitutets uppföljning av utbudsreformer visar att arbetsutbudet ökade tack vare Alliansens reformer (s. 125), och att det i sin tur har lett till sysselsättningstillväxt (s. 127). Rapporten återfinns här: http://www.konj.se/download/18.4d177c5b12cd2f88760800013029/Regeringens+reformer+och+ekonomiska+drivkrafter+f%C3%B6r+arbete.pdf
  4. Arbetslinjens huvudsakliga incitamentsförstärkningar finns i inkomstskattereduktioner och åtstramningar i transfereringssystemen, särskilt sjukförsäkringen. SMPs jämförelse utgår från bruttoinkomst, och missar därmed jobbskatteavdraget, och a-kassan, och missar således andra transfereringssystems bidragande effekt till fler jobb.

 

Artikelserien om ”verkligheten bakom arbetslinjen” har haft en tydlig tes; arbetslinjen har varit en felaktig politisk prioritering. Det har inblicksredaktionen försökt påskina med intervjuer av ett flertal personer, i huvudsak sympatisörer med önskad tes.

Vedertagen ekonomisk forskning visar att tesen är felaktig. Utbudsreformerna som Alliansen genomförde bidrog till arbetskraftsdeltagande och sysselsättningstillväxt. Ett generöst transfereringssystem riskerar att skada arbetsmarknaden och hindra arbetet för att pressa tillbaka utanförskap.

Stärkta drivkrafter att arbeta på den extensiva marginalen – sänkt skatt på små inkomster och åtstramningar i ersättningssystemen – har bidragit till ökad sysselsättning. Arbetsmarknadens omställning och det nya utanförskapet ställer nya krav på lösningar. Sänkta trösklar till arbetsmarknaden blir av stor betydelse. YA-jobben borde bli en egen anställningsform och arbetsrätten behöver moderniseras för mer rörlighet. Det steg som togs av regeringen och Alliansen i veckan, om YA-jobb också för företag som inte har kollektivavtal, är ett steg i rätt riktning. Lönebildningen skapas tydliga outsidereffkter för nyanlända och unga med bristande utbildning. För att ta steg mot full sysselsättning behövs nödvändiga reformer som bidrar till arbetsmarknadens funktionsduglighet och drivkrafter för arbete.

Nästa artikelserie om arbetslinjen borde kanske vara en intervjuserie där växjöbor som fått jobb efter reformerna 2007 fick berätta om vad det betyder för dem? Eller en ny statistisk redogörelse för sambandet mellan arbetslöshetsgap mellan utrikes och inrikes födda, och kollektivavtalstäckningsgraden?

Politik handlar ofta om riktning. Riktningen på de reformer som kan summeras som arbetslinjen är fler i arbete, varför det blir märkligt att skylla personers arbetslöshet på arbetslinjen. Mer av arbetslinjen vad som behövs för mindre arbetslöshet och fler i arbete.

Fördjupning:

  • http://www.regeringen.se/contentassets/7ad9ba241c7b41c5a46e87855c1595f4/bilaga-5-utvardering-av-jobbskatteavdraget
  • http://www.regeringen.se/contentassets/7f3c0b41ac4d41908fdf6dc0f3c3408f/bilaga-4-redogorelse-for-regeringens-reformer-20062014-for-tillvaxt-och-full-sysselsattning
  • http://www.regeringen.se/contentassets/d19b99faaa4540638956f775023950c5/arbetsutbudseffekter-av-ett-forstarkt-jobbskatteavdrag-och-forandrad-statlig-inkomstskatt-ds-201037
  • http://www.regeringen.se/contentassets/89f2a7e3adf746d292c5a06b366e4d8c/arbetsutbudseffekter-av-reformer-pa-inkomstskatteomradet-2007-2009-rapport
  • http://www.konj.se/download/18.4d177c5b12cd2f88760800013029/Regeringens+reformer+och+ekonomiska+drivkrafter+f%C3%B6r+arbete.pdf
  • http://www.konj.se/download/18.4d177c5b12cd2f88760800010008/Specialstudie_21.pdf
  • http://www.konj.se/download/18.70c52033121865b13988000122067/Ers%C3%A4ttning+vid+arbetsl%C3%B6shet.pdf
  • http://www.konj.se/download/18.27d31c1d12f067ae3ae80004440/Specialstudie+nr+24.pdf
  • http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.7841e2a2145d5672688a2739/1420729916756/Underlagsrapport+2014-3+Konjunkturinstitutet.pdf
  • http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/1652/RiR_2009_20.pdf
  • http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/42-4-ab.pdf
  • http://ecipe.org/publications/labour-market-integration-immigrants-oecd-countries-what-explanation-fit-data/
  • http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2013/r-2013-10-Jobbskatteavdrag-arbetsloshetsersattning-och-loner.pdf
  • http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2012/r-12-02-jobbskatteavdraget.pdf
  • http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2001/fr01-6.pdf

Kommentarer

Taggar: , , ,

© Oliver Rosengren 2015