Jämställdhetsdagarna i Malmö

Posted on

Sverige har över tid varit ett föregångsland för jämställdhet, men flera utmaningar finns kvar. För Växjös del fortsätter utmaningarna med en jämställd arbetsmarknad, och utmaningar relaterade till destruktiva könsnormer och hederskultur växer.

Är just nu på jämställdhetsdagarna i Malmö. Idag är det den andra och sista dagen på denna årliga konferens. Betydligt bättre seminarium än under gårdagen. Jag är här i egenskap av ansvarig för jämställdhetspolitiska frågor i Kommunstyrelsen. Ett ansvar jag råkar dela med bloggpartnern Ola, som också är här. Besökt seminarium med fokus arbetsmarknad, våld i nära relationer och hedersbrott – frågor som ligger inom mitt ansvarsområde som ordförande för Arbete och välfärd.

Sveriges arbetsmarknad är mer jämställd än flera andra länder. Bland jämförbara länder har Sverige högst sysselsättningsgrad bland kvinnor, också skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad är förhållandevis liten.

Bild - Jämställdhet internationell jmf

Samtidigt finns flera utmaningar relaterade till jämställdhet på arbetsmarknaden. Löneskillnader mellan män och kvinnor som inte motiveras av olika funktion eller uppgift, så kallade osakliga eller omotiverade löneskillnader, är ett återkommande exempel. Bilderna nedan visar två skäl till det. Bilden till vänster visar att kvinnors genomsnittliga faktiska arbetstid per vecka är generellt lägre än mäns och familjebildningen påverkar den faktiskt arbetade tiden mer bland kvinnor är bland män. Färre arbetade timmar och större påverkan av familjebildning för kvinnor grundar sig i bilden till höger; att den genomsnittliga tiden för oavlönat hemarbete är markant större för kvinnor, än för män. När hushållsarbetet tar mer tid, finns mindre tid kvar för lönearbete. Med det följer skillnader i löner och möjligheter att göra karriär.

Bild - Jämställdhet arbetstidBild - Jämställdhet hushållsarbete

Det finns fler utmaningar relaterade till jämställdhet på arbetsmarknaden. Lösningarna är ofta en fråga för regering och riksdag, snarare än kommunerna. Att skatte- och transfereringssystem uppmuntrar till arbete och att sådant som underlättar hushållsarbete har goda förutsättningar. Breddningen av användandet av hushållsnära tjänster, tack vare RUT-avdraget, är ett exempel.

De stora förbättringarna kom mellan 1970 och 1990, som syns på bilden nedan, då kvinnors arbetskraftsdeltagande ökade från 60 till 85 procent. Särbeskattning, föräldrapenning och allmän barnomsorg var betydande jämställdhetsreformer. I det sistnämnda finns också ett exempel på en verksamhet som till stor del finns i kommunernas ansvar; omsorg.

Bild - Jämställdhet arbetskraftsdeltagande över tid

Traditionella könsnormer bidrar till att en större del av den så kallade omsorgsbördan hamnar på kvinnor. När omsorg för barn, föräldrar och/eller andra är hushållens ansvar tenderar det att hålla tillbaka kvinnors arbetskraftsdeltagande och sysselsättning. Kommuner har här ett ansvar att se till att barn-, handikapp- och äldreomsorgen möjliggör för växjöborna att arbeta.

Utmaningen med en jämställd arbetsmarknad är som störst bland utrikes födda kvinnor. Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda kvinnor är större än mellan män och kvinnor i allmänhet. Det finns olika grund för det:

  • Erfarenhet. Flera nyanlända kvinnor saknar erfarenhet av arbete, ofta beroende på någon av de nedanstående faktorerna. På en arbetsmarknad där erfarenhet är viktigt för att konkurrera om jobben hamnar de ofta efter. Att kommunens stöd på arbetsmarknaden och arbetsmarknadsåtgärder hjälper kvinnor i samma utsträckning som män är viktigt.
  • Utbildning. Utrikes födda kvinnor har generellt lägre utbildningsnivå. Här räcker det ofta inte med en tillgänglig vuxenutbildning, utan det behövs också vissa krav på deltagande – sannolikt beroende på nedanstående faktor. I Växjö är Landningsbanan (mottagningsenhet för alla nyanlända) en betydande del av hur vi ger samhällsinformation och snabbstartar språkundervisning. Vi ställer krav på att alla deltar.
  • Normer och kultur. Flera nyanlända kommer från länder med en ojämställd syn på kvinnors roll i samhället. Att vi ställer tydliga krav på att delta på samma villkor är viktigt, samtidigt som barnomsorg och annan service ska vara tillgänglig. För många utrikes födda kvinnor betyder Sverige att de får mer jämställdhet och självständighet.

Jämställdhetens bästa vän är jobb. Vi behöver fler jobb och mer jobb. Samtidigt för oppositionen i Växjö motsatt politik. Oppositionens förslag om arbetstidsförkortning, eller förkortad standardarbetstid, skulle minska produktiviteten och tillväxten eftersom produktionen inte skulle vara optimerad. Det finns de som framhåller att minskad arbetstid eller ökad ledighet skulle bidra till utvilade anställda och ökad produktion per arbetad timme. För att möta produktionsbortfallet av en arbetstidsförkortning skulle rejäl tillväxt i produktion per arbetad timme behövas. Arbetstidsförkortning riskerar därför den långsiktiga finansieringen av välfärden. Samtidigt som det för Växjös del skulle kosta ungefär 42 miljoner kronor att införa arbetstidsförkortning för kommunens tjänster.

Om arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningen växer bland kvinnor i allmänhet, utrikes födda kvinnor i synnerhet, skulle det inte bara leda till ökad tillväxt och mer resurser för oss att dela på. Det skulle också bidra till stabilitet i ekonomin om vi var fler som hjälptes åt att bära utvecklingen.

På ett seminarium berättade MUCF att deras undersökningar visar att det är 4,4 större sannolikhet att killar som har destruktiv kvinnosyn att också ha utövat någon grad av våld mot kvinnor, jämfört med de som har en mer modern kvinnosyn. Politiken behöver ta ansvar för att säkerställa att skolan lär ut normkritiskt tänkande och tydlighet kring demokratiska, moderna värderingar.

Normkritik blandas ibland ihop med normlöshet. Det finns flera bra normer, men bra normer tål kritik. Att flickor äger rätten till sin egen kropp är en bra norm. Behovet av att säkerställa den har aktualiserats av helgens händelser i simhallen, där en grupp ungdomar från ett flyktingboende (obs: inte i i Växjö kommun) ska ha tagit på ett par tjejer i nedre tonåren. Det är oacceptabelt. Majoriteten agerade snabbt och har inlett samtal med Medley, som driver simhallen, för samtal om hur vi gemensamt kan öka tryggheten.

Debatten om kulturer och jämställdhet är snårig. Respekt för olikheter och respekt för personlig frihet och integritet är två delar av det svenska samhällskontraktet. Olika kulturer ska respekteras och välkomnas, men det ger ingen rätt för någon att skylla kränkningar av andra människor på sin kulturella tillhörighet. Att vissa kulturer generellt har sämre syn på jämställdhet än andra är ingen nyhet, men det får varken leda oss till att a) dra alla över en kam, eller b) ursäkta de som bryter mot vår uppfattning om jämställdhet med att det bara är ett uttryck för kulturell tillhörighet. Det är två tankar som behöver hållas i huvudet samtidigt. Mot bakgrund av det är det viktigaste att säkerställa varje individs rättigheter och skyldigheter.

Det finns mycket att prata om kring jämställdhet. Jämställdhet driver ekonomisk utveckling och förbättrar samhället – och ger lika möjligheter att lyckas för män och kvinnor. Det är både praktiskt och ideologiskt viktigt med ett jämställt samhälle.

Publicerat på Vxonews: http://politik.blogg.vxonews.se/blogg/or-jamstalldhetsutmaningar/

Kommentarer

© Oliver Rosengren 2016